"Från mitt perspektiv kan jag inte se annat än att en folkrörelse för kunskap måste se hela samhället och behovet av kunskap som ett medel att utveckla just samhället - det är inte bara en fråga om vad studenterna gör eller inte gör." -Lars Björndahl
Nedan följer en förlängning av den kommentar som jag ursprungligen skrev till Lars Björndahls blogginlägg "En folkrörelse för kunskap". Hela hans inlägg kan läsas på hans blogg.
Exakt! Hela skoldebatten rör ett större område än utbildning och jag har sedan tonåren funnit det märkligt att få vuxna (ur den tidens perspektiv) verkade se kopplingen mellan skolan och samhället. Jag upplevde hela tiden att det fanns ett stort glapp och det var just därför jag blev "skoltrött", vilket var lärarnas begrepp, inte mitt. Som vuxen och dessutom lärare måste jag tyvärr säga att det där glappet snarare har vuxit än krympt. Särskilt sedan internet har förändrat hur vi ser och upplever världen.
I högstadiet kände att jag var en del av en skola där man gav klichéer som svar i stil med "du lär för livet" eller "du måste gå i skolan, tänk på framtiden". Svar som var alldeles för enkelspåriga, allmänna och intetsägande. För oss som var kreativa människor ledde det till att vi sökte andra typer av utmaningar än att bara sitta stilla, läsa och svara "rätt" dag ut och dag in. Vi ville diskutera, påverka och bli utmanade på riktigt!
Därför skapade vi våra egna utmaningar utanför skolan och det var mycket tack vare det vi lärde oss utanför skolan som vi utvecklades till de tänkande individer som vi är idag. Genom att se hur fel skolsystemet var kunde vi välja bort det, inom vissa ramar, vi var ju fortfarande barn. Jag har många bra skolerfarenheter, men de erfarenheter som påverkade min skolgång mest var de negativa, särskilt i grundskolan. Och det hade väldigt mycket att göra med lärarnas förhållningssätt och hur viktigt det var för dem med betyg och provresultat, snarare än läroprocesser.
En ambitiös, och på många sätt även radikal lärare som jag hade i gymnasiet, talade redan 1997 om hur skolan i framtiden skulle bli tvungen att betala elever för att få dem att komma till klassrummen p.g.a. internet. En av anledningarna var att all information skulle finnas tillgänglig på nätet. Hans tanke har följt med mig sedan dess och det är bara ett av många tecken på hur viktigt det är med lärare och deras förhållningssätt till sina elever. Må han vila i frid.
I och med att jag numera bloggar om utbildning m.m. känns det betydligt mer fruktbart att vända de negativa minnena till något positivt. Om jag beter mig lika illa som de lärare jag hade problem med har jag inte förändrat något och om det är något jag tycker om att göra så är det att förändra och påverka saker till det bättre, bit för bit. Lite i taget. Det är så jag väljer att ta mitt ansvar.
Obs! Skolrevolutionen är en opartisk blogg när det gäller politiskt aktiva partier och personer. Det som är av intresse är de ämnen, tankar och idéer som jag finner. Jag lägger ingen värdering i vad personen i fråga har för personliga åsikter, så länge jag anser att det är okej att denna blogg kan tänkas nämnas i samma mening som källan till blogginlägget.
Därför skapade vi våra egna utmaningar utanför skolan och det var mycket tack vare det vi lärde oss utanför skolan som vi utvecklades till de tänkande individer som vi är idag. Genom att se hur fel skolsystemet var kunde vi välja bort det, inom vissa ramar, vi var ju fortfarande barn. Jag har många bra skolerfarenheter, men de erfarenheter som påverkade min skolgång mest var de negativa, särskilt i grundskolan. Och det hade väldigt mycket att göra med lärarnas förhållningssätt och hur viktigt det var för dem med betyg och provresultat, snarare än läroprocesser.
En ambitiös, och på många sätt även radikal lärare som jag hade i gymnasiet, talade redan 1997 om hur skolan i framtiden skulle bli tvungen att betala elever för att få dem att komma till klassrummen p.g.a. internet. En av anledningarna var att all information skulle finnas tillgänglig på nätet. Hans tanke har följt med mig sedan dess och det är bara ett av många tecken på hur viktigt det är med lärare och deras förhållningssätt till sina elever. Må han vila i frid.
I och med att jag numera bloggar om utbildning m.m. känns det betydligt mer fruktbart att vända de negativa minnena till något positivt. Om jag beter mig lika illa som de lärare jag hade problem med har jag inte förändrat något och om det är något jag tycker om att göra så är det att förändra och påverka saker till det bättre, bit för bit. Lite i taget. Det är så jag väljer att ta mitt ansvar.
Obs! Skolrevolutionen är en opartisk blogg när det gäller politiskt aktiva partier och personer. Det som är av intresse är de ämnen, tankar och idéer som jag finner. Jag lägger ingen värdering i vad personen i fråga har för personliga åsikter, så länge jag anser att det är okej att denna blogg kan tänkas nämnas i samma mening som källan till blogginlägget.
No comments:
Post a Comment